____________________________________________________________________________________________________

Jag hör några tjejer i min paralellklass viska och fnissa när jag strosar förbi, men det bryr jag mig inte ett skit om. Jag bara slänger med håret och vickar lite extra på höfterna. De tror verkligen att de är något, de där tjejerna... Och så ser de ner på alla andra - Men min originella frisyr kanske blir jättemodern i sommar! Lite tovor, knutar och trassel. Alla modellerna för Prada och D&G kommer nog att glida runt så här i Milano, Paris eller någon annan riktigt trendig stad. Ja, jag är minsann en riktig trendsättare!
Plötsligt avbryter jag mig själv i mina tankar och inser att Alex står ett par meter bort, precis vid ingången. Hon tittar frågande på mig och jag vinkar glatt åt henne.
"Hej Alex!"
Jag är riktigt glad att se henne, och jag tror faktiskt hon är väldigt glad att se mig också... Fast hon har lite svårt att visa det, bara.
"Hej" Svarar hon snabbt och jag drar till mig henne i en kram.
"Är det inte häftigt... Att jag ska till London snart!"
Hon rycker på axlarna och håller upp dörren för mig. Sedan går vi sida vid sida genom korridoren. Men åh, måste hon vara så tråkig. Hon visar ingen som helst glädje för min skull, ju.... Men sån är Alex oftast. Hon är ganska tystlåten och jag har väldigt svårt att läsa hennes tankar. Ibland undrar jag faktiskt om hon tänker över huvud taget. Hon ser alltid så tom ut.

"Jag tänkte att....." Börjar jag, och funderar på hur jag ska formulera mig en stund. Alex sneglar på mig, och jag märker att hon faktiskt är lite nyfiken på vad jag ska säga.

"...Du kan väl följa med mig! Och träffa One Direction! Vore det inte kul?!" Utbrister jag och ler uppmuntrande åt henne, men hon bara stannar upp, tvärt, och suckar tungt.

"Jag har inte lust att träffa dem, eller åka till London med dig"

Leendet på mina läppar stelnar snabbt och jag är tvungen att tänka igenom vad hon nyss sagt. Åh. Jag som hade planerat hur allt skulle vara, och vad vi skulle göra ihop. Hon, jag och killarna. Jag hade dessutom kommit fram till att hon och Liam är perfekta för varann.... Typ!

"Varför vill du inte följa med? Jag kan ju inte åka ensam! Snälla, för min skull, Alex!" Ber jag och försöker dra till med hundvalpsblicken, men Alex bara skakar på huvudet och lägger armarna i kors.

"Du kan väl fråga någon annan... Eva gillar väl dem"

...Eva är en tjej i 8:an som tror att hon är en Directioner, men faktum är att hon inte ens vet hur man stavar Niall. Aldrig att jag tar med mig henne! Fy. Dessutom luktar hon alltid blöt bäver eller något... Och hon tvättar nog aldrig håret heller, med tanke på hur det ser ut.

"Det blir inte samma sak utan dig! Jag lovar att du kommer älska dem om du bara ger det en chans!" Stönar jag och drar i armen på Alex, men hon sliter sig genast ur mitt grepp och glor irriterat på mig en stund. Sedan vänder hon mig ryggen till och fortsätter gå mot sitt skåp.

Det här blev ju inte alls som jag trodde. Hon skulle ju kasta sig över mig och skrika hysteriskt. Hon skulle vara jättetacksam för att hon fick åka med, och vi skulle planera allt i minsta detalj, ju. Fasiken. Det verkar som om jag får ta med mig mamma i alla fall.

____________________________________________________________________________________________________